Genesta Magazine - Äta Myror? Kittlar dödsskönt i kistan!

Hållbarhet

Äta Myror? Kittlar dödsskönt i kistan!

Med en världsbefolkning som växer och ett matförråd som krymper kommer vi snart att behöva omvärdera vad vi är villiga att lägga på tallriken för att mätta magen. FN går i bräschen för att vi ska börja se insekter som en naturlig del i vår kostcirkel. Men
Av: Louise Wachtmeister

Iflera år har experter och institutioner varnat för att maten en dag inte kommer räcka till alla människor på jorden. Vi måste helt enkelt börja vidga våra vyer och inse att maten på menyn kommer att förändras väsentligt över tid. För varför skulle det vara konstigare att äta en tillagad kackerlacka än en kokt kräfta?

- Jag har bjudit utländska vänner och kollegor på en traditionell svensk kräftskiva och vissa har varit tvungna att lämna rummet. De tycker det ser väldigt osmakligt ut när vi suger i oss spadet och det krämiga innanmätet från kräftan med benen och klorna spretandes runt munnen. Det handlar ju om en kulturell skillnad, säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap.

Och Richard Tellström om någon vet var kultur och mat handlar om. Han är känd från bland annat Historieätarna på SVT, där programledarparet äter sig igenom Sveriges historia. Han förklarar att det inte är helt enkelt att bara börja äta insekter hemma till middag. Det beror på att vi har delat upp jordens resurser i föda och icke-föda, och här i väst ses inte insekter som socialt accepterat att tillaga och äta.

- Vi delar in livsmedel i vad som är okej och inte. Vi delar in djur, växter och tillsatser i vad som är ätbart och vad som inte är ätbart. Där emellan är det ett mellanrum med mat vi är osäkra på. Kött från däggdjur som kor, får och fåglar är helt okej, likaså det mesta från vår trädgård. Insekter är inte ens med i mellanrummet i vår kultur, det finns inte att det ses som mat, berättar Richard Tellström.

Det verkar onekligen svårt att introducera ett nytt livsmedel på marknaden, det räcker inte bara med att presentera det i matbutikerna och hoppas på att någon köper varorna. Det är svårare än så att starta en trend och bryta mot gamla oskrivna regler och normer.

- Det första steget är att se insekter som något ätbart. Sedan måste man göra det till ätbara mat. Det är det svåraste steget, att se till att man ser det som något som vi kan tänka oss att äta. All mat är socialt stämplande, vi äter inte det vi vill, vi äter det som är okej i vår omgivning. Vi gör en reflektion om det passar sig att äta vissa saker, vi väljer mat som vi väljer kläder. Gör vi fel val kan det exkludera oss, och det är ju det värsta som kan hända oss.

Richard Tellström fortsätter att förklara.

- För att det ska bli socialt accepterat måste något börja. Det måste vara någon som känner till och har access till det offentliga samtalet, som en journalist eller stjärnkock. Det är som att starta ett nytt klädmode, det behöver synas med rätt person först.

Insekter hamnar alltså under kategorin icke livsmedel, men det är i vår västerländska kultur. I majoriteten av andra kulturer och delar av världen ses insekter som en naturlig del av kostcirkeln. Kan det bero på att vi har tillräckligt stor tillgång till livsmedel, att vi inte behöver söka oss till andra alternativ?

- Det finns plats för insekter i vår kost. Historiskt har det inte handlat om att vi har tillräckligt med mat för att undvika insekter, tvärtom. Hellre än att äta det som inte klassificerades som livsmedel, svalt man ihjäl förr under svältåren. Man hade kunnat klara sig på exempelvis grodor som är lätte att fånga in, men man rörde dem inte ens som nödmat. Man svalt hellre, vilket visar hur starkt det är att insekter och djur som inte ses som mat, inte heller är accepterat att äta, säger Richard.

Men trots att vi nordbor inte riktigt än kan se oss själva äta kackerlackor och larver till fredagsmyset, så kommer det nog bli allt vanligare. Inom FN har varningsklockorna börjat ringa, och organisationen varnar för att jordens behov av mat kommer öka med 60 procent till år 2050. För att möta behoven behöver vi hitta alternativa källor till mat, och insekterna är minst sagt intressanta aspiranter. Med minimal miljöpåverkan kan man odla de små krypen med lika minimal investering. Lägg till ett högt proteininnehåll i de små rackarna och det låter som om vi har en vinnare i kampen om framtidens föda.

Regelverket inom EU tillåter ännu inte försäljning av insekter som livsmedel, men det verkar vara en tidsfråga. Allt fler företag, främst på internet, har börjat sälja produkter gjorda av insekter. Vad sägs om en pizza gjord på mjöl av larver?

Framtiden är här och det är bara att vänja sig. Det kommer kittla dödsskönt i kistan!