Genesta Magazine - Biodling i stan - En trend som bokstavligt talat bär frukt

Hållbarhet

Biodling i stan - En trend som bokstavligt talat bär frukt

De senaste 50 åren har bisamhällen försvunnit i en rasande takt världen över. Trenden har blivit så stark och oroande att den fått ett eget namn: kolonikollaps-sjukan, eller colony-collapse disorder (CCD).
Av: Bruno Bisiani

Tyvärr är skulden främst vår. Biexperter pekar ut växthuseffekten, överanvändning av bekämpningsmedel och spridandet av skadliga termiter som anledningarna till de krympande samhällena. Det innebär att effekterna av modernt jordbruk och vår livsstil förändrar landsbygden på ett sätt som inte längre är bra för bina att leva på.

BIN ÄR BRA FÖR OSS

Bin är en fundamental del i vårt ekosystem, vår hälsa och även vår ekonomi- en rätt anmärkningsvärd vikt som vilar på binas små axlar.

Till att börja med så skulle våra alternativ på matbordet se väldigt annorlunda ut om det inte vore för bina. Äpplen, avokados, mandlar och många andra grödor skulle vara väldigt sällsynt. Det är för att bin har en stor roll i pollineringen, processen där plantor reproducerar sig själva. När ett bi landar på en blomma för att samla pollen, som de ger i mat åt sina b på nästa blomma. Detta är pollinering-omkring 30 procent av världens plantor och grödor är beroende av bin för fortsatt pollinering.

Dessutom har de flitiga bina många andra uppgifter att fylla sina dagar med. När de får i sig pollen och nektar kan de producera den så välkänt gyllengula honungen som så många av oss älskar. Förutom honungen så producerar bin bidrottninggelé och propolis, som ofta användas inom hälsokosten. Vi ska inte heller glömma bort bipollen, som ofta ses som ”superfood”, och bivax som används i tillverkningen av ljus, mat och kosmetik.

Omkring 30 procent av världens plantor och grödor är beroende av bin för fortsatt pollinering.

HÄLSOFÖRDELAR MED BIPRODUKTER

Honung:

Honungen består av 20 procent vatten, glukos, fruktos och en blandning av vitaminer och mineraler. Honung har en antioxidant-effekt, fungerar dämpande mot hosta och är en utmärkt energikälla inför fysisk aktivitet.

Bipollen:

Pollen som bin hämtar från blommor innehåller proteiner, mineraler och naturliga sockerarter. Bipollen kan behandla prostataproblem, supportar hjärt- och kärlssystemet och ger en skjuts åt immunsystemet.

Propolis:

Det ser ut som en brun kladdig, kådalikande substans som hämtas av bin från trädtoppar. Den innehåller mer än 300 aktiva föreningar och kan ha cancerbekämpande och antibakteriella egenskaper.

Bidrottninggelé:

En krämig vätska som produceras när bin smälter pollen. Den innehåller kollagen och en rad vitaminer, kan sänka kolesterolvärden och blodfetter samt bekämpa hudproblem.

När man börjar inse hur många produkter vi använder för vår hälsa som kommer från bin, så förstår man också vilken betydelse bin har på den globala ekonomin. I dagsläget kostar bisamhällets försvagning omkring 5,7 miljarder dollar varje år.

SÅ HUR KAN VI HJÄLPA TILL?

Om bin kämpar med att överleva på landsbygden så kan vi erbjuda dem ett nytt hem: i våra städer. Detta är tanken bakom den växande trenden kring biodling i stan, att helt enkelt föda upp och ta hand om bin i stadsmiljöer.

Till en början möttes tanken av den urbana biodlingen med motstånd, vissa städer förbjöd det i lag (bland annat New York, där det var förbjudet att ha bin fram tills 2010). Det är nog inte långt från sanningen att tro att det berodde på rädsla för bin och tron på att de skulle attackera oss om vi råkade gå för nära. Men den rädslan är inte befogad.

Christina Stadlbauer, biälskare och grundare av ett urbant bi-initiativ i Helsingfors, Melliferipolis (http://melliforopolis.net/), menar att ”ja, bistick kan hända, men om vi håller oss lugna omkring bin så håller bin sig lugna omkring oss”. Människors rädsla för bin kommer från okunskap, så att hjälpa till med den rädslan är ett av Melliferopolis största mål. ”När folk kommer till våra workshops, så uppmuntrar vi dem att hålla sig så nära bina de känner sig komfortabla med. Vi sätter inte upp staket eller skärmar av bina på något sätt. Alla är välkomna att sitta ner och helt enkelt observera alla de olika aktiviteter som bina håller på med. Det kan verkligen transformera sättet folk ser på livet i en trädgård och får dem närmare bina.”.

Att öka kunskapen och låta folk komma närmare naturen är ett viktigt mål även för Bee Urban (www.beeurban.se), ett Stockholmsbaserat biodlar- företag grundat av Josefina Oddsberg och Karolina Lisslö. Som Josefina säger: ”Bee Urban vill öka kunskapen och närheten till bin i stadsmiljön. Det för att vi tror att det är svårt för folk att engagera sig i bi-frågor om man inte har förståelse för den världen. De sociala och ekonomiska fördelarna med en sådan förbindelse är ovärderlig”. För att öka medvetenheten jobbar Bee Urban med att få folk att skaffa egna bikupor, såväl som att få företag att sponsra dem.

Att ha bin i en stad kan ha flera fördelar. Exempelvis så hjälper bina till att hålla ordning på blommor och plantor i trädgårdar och parker, vilket hjälper till med estetiken och underhåll av sådana områden. Josefina driver ett sådant projekt: ”vi skapade en trädgård för biologisk mångfald och rekreation mitt i stan i somras. Det fanns ätbara plantor, blommor, bär och grönsaker för människor. Vi hade även fågelholkar och insektshotell för bin, insekter och humlor. Det fanns sittplatser där man kunde komma och äta sin lunch”.

En annan fascinerande sak med bin, menar Christina, är att: ”Bin skapar en kontext, vi placerar dem i en trädgård och plötsligt ändras energin helt och hållet. Det är ett djur där som är i konstant rörelse, aldrig dold, alltid synlig. Miljön bli så mycket mer dynamisk. Detta har en stor effekt på andra djur som lever i samma område och på folk som besöker platserna. Områden där bin finns blir nästan heliga.”.

Och slutligen så finns det vetenskapliga bevis som stöder teorin om bin i stadsmiljö. Biexperten Noah Wilson-Rich har gjort flera studier genom sitt bihållar-företag Best Bees (www.bestbees.com). Resultaten av hans studier visar att 62.5 procent av urbana bin överlever vintern jämfört med endast 40 procent i lantmiljö. Dessutom ger statsbin mer honung, förmodligen för att det inte finns lika mycket bekämpningsmedel.

Tanken att bin ska flytta från landsbygden till stan är kanske en egendomlig tanke först, men det är en växande trend som kan ha positiva effekter för alla. Bin är utan tvekan oumbärliga. Det är definitivt en givande process att lära sig mer om dem, komma över våra rädslor och kanske till och med lära känna passionerade biodlare.

Referens.
Gabriela Chavarria, “Pollinator Conservation,”
Renewable Resources Journal, Winter 1999-2000