Genesta Magazine - Din attityd är viktigare än ditt IQ

Kontorsliv

Din attityd är viktigare än ditt IQ

Hur din självuppfattning kan forma ditt liv
Av: Bruno Bisiani

Vad tror du att intelligens är? Är det något som du inte kan göra så mycket åt? Eller, oavsett hur mycket av det du har, så kan du alltid vidareutveckla det mer? Med andra ord, är människan född smart eller blir vi smarta?

Enligt forskning från Stanfords universitet, är det hur du svarar på föregående frågor som berättar hur det kommer gå för dig i livet, snarare än ditt IQ.

DEN FIXERADE OCH DEN FÖRÄNDERLIGA INTELLIGENSEN

Varför är det så att vissa kan nå till synes omöjliga mål trots stora bakslag, när andra inte kan överkomma ens små hinder och därmed nöjer sig med ett mediokert liv? Caro Dweck, professor i psykologi vid Stanfords universitet och bästsäljande författare, har ägnat sitt liv åt att besvara frågan. I hennes nyskapande arbete, har hennes team undersökt hur skolelever beter sig när de möter utmaningar. Mer specifikt, hur deras känslor, tankar och beslut ändrades under tiden de försökte lösa svårare problem.

Resultaten var ganska klara, när eleverna jobbade med problemen som låg över deras förmåga, gav hälften plötsligt upp. Och mest signifikant var att de skyllde på sin låga intelligens vid oförmågan att lösa problemen. De var övertygade att de inte hade vad som krävdes för att lyckas, så de såg ingen anledning i att fortsätta. Forskarna klassificerade den gruppen med blandade attityder, med en tro på att intelligensen är skriven i sten.

Som kontrast till den första gruppen, skyllde den andra hälften inte på någon eller något. När de stötte på problem så fortsatte de arbeta. Inte bara det, de fördubblade sin ansträngning och försöken att lyckas. Det verkade till och med som om de njöt av utmaningen.

I den andra gruppen, visade barnen upp en växande attityd; tanken att hårt arbete, uthållighet och tid kan få intelligensen att öka, lära nya saker och förändra oss själva genom ansträngningen.

Genom uppföljningsstudier lyckades forskarna finna liknande resultat i andra grupper. I flera studier observerade de att folk antingen trodde på den fixerade intelligensen eller den föränderliga.

För de som känner till arv kontra miljö-debatten, kommer dessa resultat inte som något revolutionerande; det är välkänt att vissa tror att vår unika genetik bestämmer våra personligheter, när andra tror att det är miljön vi lever i och våra upplevelser som formar oss.

Men Carol Dweck tror något annorlunda. Det är som om arv kontra miljö-debatten inte spelar någon roll, utan det som spelar roll är vilken attityd till det vi väljer att anta. Det eftersom konsekvenserna av attitydval kan ha drastiska effekter på valen vi gör och tankesätten vi har.

TÄNKESÄTTEN I PRAKTIKEN

Har vi ett fixerat tankesätt, kommer vi fokusera på att verka smarta. Har vi bara ett visst mått av intelligens, måste vi skydda våra egon genom att ständigt bekräfta oss själva. Carol Dweck beskriver det bäst: ”(i det fixerade tankesättet) är våra förmågor bara den hand vi blivit tilldelad, vilket är varför vi alltid försöker övertyga oss själva och andra om att vi har en royal flush när vi egentligen oroar oss för att vi bara fick ett par tior”.

Så när vi är så oroliga för att se dumma ut, hur tacklar vi då hinder och utmaningar? Förmodligen genom att undvika dem. Och det är exakt vad studenter med ett fixerat tankesätt gjorde i Dewcks studier; de tackade nej till att läsa extra, kostnadsfria, kurser trots att de visste att det skulle öka chanserna att få sitt drömjobb. För dem var tanken att misslyckas med kursen, och därmed visa upp sitt bristande intellekt, skrämmande nog att gå miste om ett otroligt erbjudande.

I det föränderliga tankesättet är skillnaden stor. Om vi tror att våra ansträngningar kan öka vår intelligens, så behöver vi inte verka smarta eller konstant överbevisa oss själva. Vi har möjligheten att se utmaningar och hinder som stora möjligheter att lära och växa. Att misslyckas blir ett tecken på att vi inte har förberett oss tillräckligt väl, och inte en demonstration av hur begränsade våra sinnen är. Denna grupp av studenter tvekade inte att tacka nej till den nyss nämnda gratis-kursen.

Det tankesätt vi har påverkar hur mycket vi anstränger oss i allt vi gör. I det fixerade tankesättet betyder ansträngning något negativt, det bevisar att vi är otillräckliga. Vi får känslan av att inte räcka till eller duga. Självkänslan krymper då direkt och sannolikheten att vi ger upp är stor.

Å andra sidan, ser vi ansträngningar som något nödvändigt i det föränderliga tankesättet, det kanske även är något vi strävar efter. Det är på grund av att det bara är genom ansträngning och att kämpa vi kan nå vår förmåga. På det sättet är självkänslan inte kopplad till hur hårt vi försöker, utan hur mycket vi lär oss, vilket ökar chanserna att vi slutligen når våra mål.

När vi ser på livet med ett föränderligt tankesätt, kan vi leda vägen till framgång själva. Vi omfamnar varje möjlighet och låter oss inte nedslås av motgångar. Och vem kan säga att vi inte har möjlighet att välja vårt tankesätt?

Referens.
Dweck, C. S. (2000). Self-theories: Their Role in Motivation, Personality, and Development (Essays in Social Psychology). Psychology Press. Dweck, C. S. (2012). Mindset: how you can fulfil your potential. Robinson. 24