Genesta Magazine - Varde ljus på arbetsplatsen

Kontorsliv

Varde ljus på arbetsplatsen

Rätt belysning hjälper oss att behålla skärpa och fokus. &Life tog en titt på hur ljuset påverkar arbetsmiljön.
Av: Rajiv Arvind

Paulo Coelho är inte helt ute och cyklar när han skriver följande: ”Ingen tänder en lampa för att gömma den bakom dörren: syftet med ljuset är att skapa mer ljus, att öppna våra ögon och avtäcka de underverk som omger oss.”

Forskare har länge vetat att belysning spelar en viktig roll, inte bara för vad vi ser, men även hur vi mår och vilket humör vi är på. Med detta i åtanke är det inte svårt att föreställa sig vilka förödande konsekvenser dålig belysning kan ha för produk­ tivitet, välmående och hälsa på en arbetsplats där anställda vistas mer än 40 timmar varje vecka. Norman E. Rosenthal arbetar vid amerikanska Na­ tional Institute of Mental Health (NIMH). Han är forskare och författare till boken Transcendence: Healing and Transformation through Transcen­ dental Meditation, och menar att belysningen kan påverka hjärnans kemiska förutsättningar, vilket leder till humörsvängningar.

”En av de mest analyserade aspekterna av ljusets inverkan på humöret handlar om hur mycket dagsljus vi lyckas tillägna oss. Vissa människor är oerhört känsliga, och deras humör går i botten under mörka dagar. Att få extra mycket ljus under dessa dagar anses kunna höja serotoninnivåerna i hjärnan, vilket påverkar humöret positivt.”

Dr Rosenthal har forskat vid NIMH i mer än 20 års tid. Tillsammans med sitt team lyckades han här vetenskapligt belägga det som kallas Seasonal Affective Disorder (SAD) och ansågs banbrytande genom att bota problemet med hjälp av ljusterapi.

BELYSNING BERÖR

I en färsk undersökning önskade forskaren Mirjam Muench undersöka SAD ytterligare. Hon jämförde två försöksgrupper; den ena gruppen exponerades för dagsljus, medan den andra enbart fick artifi­ ciellt ljus under flera arbetsdagar. Resultatet visade att gruppen med dagsljus var betydligt piggare i början av kvällen, och mot slutet av kvällen blev gruppen med endast konstgjort ljus signifikant mycket tröttare.

Väl genomtänkt belysning är med andra ord en av de viktigaste designaspekterna eftersom de direkt påverkar individens förmåga att hålla sig alert och utföra sina dagliga göromål. Kombinationen av god inomhusbelysning och regelbunden expone­ ring för solljus bidrar snabbt till att upprätthålla en aktiv och hållbar livsstil. Forskning har till och med visat att extra mycket dagsljus kan påskynda tillfriskningsprocessen på sjukhus, och i skolor underlättar det både koncentration och inlärnings­ förmåga.

På senare tid har allt mer tid och resurser lagts på att förbättra belysningens kvalitet i kommersi­ ella lokaler, och det är förstås fullt logiskt ur ett affärsperspektiv. Genom att skapa rätt atmosfär kan belysningen stärka företagets varumärkes­ identitet och samtidigt bidra till ökat välmående och en högre produktivitet. Att modernisera belysningen på arbetsplatsen innebär sannolikt även att byta ut energislukande lösningar mot moderna och effektivare sådana, som innebär både lägre kostnader och reducerade CO2­utsläpp.


BELYSNING OCH FÄRG



När det gäller belysningens relation till färger finns det i grunden två aspekter att ta hänsyn till – färgtemperatur och fär­ gåtergivning. Färgtemperatur mäts enligt den så kallade kelvinskalan, som används främst i vetenskapliga sammanhang. Skalan utgår från svartkroppsstrålning för att fastställa relatio­ nen mellan färgton och temperatur.

Om man lägger in en eldgaffel i brasan förändras dess färg allteftersom temperaturen blir högre. När den börjar bli varm antar den en röd färg, övergår till orange och gul, för att så småningom nästan se blå­vit ut vid riktigt höga temperaturer. Kelvin­ skalan återspeglar den här typen av färgskiftningar, och hänvisar till ”varma färger” med låga tempera­ turer och ”kalla färger” med höga.

Termen färgåtergivning används för att definiera en lampas förmåga att visa färger på ett korrekt sätt. När vi till exempel köper kläder kan plaggen ha en färg i butiken och en annan hemma. Det­ ta beror på skillnader i färgåtergivningen mellan belysningen i hemmet och den i butiken. Med lite kunskap kan färgtemperatur och färgåter­ givning omvandla nästan vilket rum som helst.

Detta vet förstås filmskapare och fotografer. Ofta handlar det inte om motivet i sig, utan om för­ ståelsen för ljusets temperatur och återgivning av objektet i bilden.

Detta innebär också att du kan påverka din omgiv­ ning genom att experimentera med ljusets färg och styrka.

  • Använd olika färger eller projektioner som sym­ boliserar företagets varumärke, identitet, kultur och öppenhet. Många kontor blandar i dag effektivt omgivande, naturligt ljus med andra ljuskällor för att skapa intrycket av att lokalen är större och naturligt belyst. Det signalerar en öppen och transparent kultur.
  • Försök med hjälp av belysningen skapa en atmosfär och en känsla som ger medarbetarna energi och ökar arbetsplatsens produktivitet och kreativitet.

LJUSET I TUNNELN

Det är viktigt att belysningen samspelar med de arbetsuppgifter som utförs i lokalerna. Vilka behov har medarbetarna?

Dålig belysning kan:

  • Skapa onödiga ansträngningar på ögon och syn.
  • Negativt påverka medarbetarnas arbetsupp­ gifter och hälsa eftersom fler misstag begås vid dålig sikt.
  • Negativt påverka medarbetarnas arbetsprestation och säkerhet, eftersom fler misstag begås vid dålig sikt.
  • Orsaka påfrestningar i rygg och nacke eftersom naturliga arbetsställningar omöjliggörs av den dåliga belysningen.

Kom ihåg att korrekt belysning ska tillhandahållas på alla arbetsplatser. Det bästa är att kombinera naturligt och artificiellt ljus.


ETT LYSANDE EXEMPEL

Vid utformningen av Sainsbury­laboratoriet var önskemålet att skapa en unik byggnad i toppklass som samtidigt skilde sig markant från traditionella labb­miljöer. För att uppnå detta var inflödet av naturligt dagsljus av högsta vikt. I tidiga diskussioner framkom två centrala punkter i projektet:

  • Att skapa en tydlig koppling mellan labora­ toriet och det kringliggande landskapet.
  • Att leda in dagsljus uppifrån snarare än genom traditionella fönster.


Figuren visar färgtemperaturer.

En komplex variabel i ekvationen var att solljus inte är önskvärt i labb­miljön eftersom det kan skapa påfrestningar på synen och orsaka blänk i rummet som försvårar arbetet. Resultatet (bilden till vänster) blev en lösning där solljus kommer in från taket, ovanför en tre meter djup ljuskälla i glasfiberförsett gips, noggrant utformad att minimera glansrisken och maximera dagsljusets jämnt fördelade närvaro i rummet.